Podcasting - Så började det

”poddsändning, engelska podcasting, publicering på Internet samt nedladdning av ljud- och filmfiler med RSS-teknik.”
(Hermansson, NE.se)

I slutet av 2004 började stora amerikanska radiostationer få något att oroa sig för. Det var inte en stor konkurrent, men många små. Många små konkurrenter som dragit lyssnarnas uppmärksamhet bort från luftburna radiofrekvenser, till de digitala distributionsformernas värld, nämligen Internet. Dave Winer, en av upphovsmännen till RSS, sände vad vi känner till som världens första ”podcast” i augusti 2004 (Mack & Ratcliffe 2007, s. 31). Hans mål med att utveckla RSS-funktioner var att finna fler kreativa sätt att använda XML på. Det förhållandevis enkla distributionssättet och RSS-funktionen med möjlighet att prenumerera på ”digitala radioprogram” blev en succé. Idag räknar man med att ca 10 000 podcast-program sänds aktivt och delar på ca 15 miljoner lyssnare, siffror som man tror kommer att öka till decenniets slut. (Mack & Ratcliffe 2007, s. 27)

Anledningen till att podcasting slagit igenom så stort har sina naturliga skäl, som tidigare nämnt med det förhållandevis enkla distributionssättet. Här behövdes inte längre någon avancerad inspelnings- och sändarutrustning, som på radio- och TV-stationer kan gå för miljoner. Det enda som krävdes var en dator, en mikrofon, ett enklare redigeringsprogram och någonstans att ladda upp det färdiga resultatet. En annan förklaring är prenumerationsmöjligheten skapad med RSS-feed, som gör att prenumeranter enkelt kan upptäcka nya sändningar och lyssna på dem via en enkel desktop-applikation (Mack & Ratcliffe 2007, s. 28). Även möjligheten att ladda ner podcast-filer till så kallade handheld devices (ipods, smartphone, etc) kan ha bidragit till det stora genombrottet. I begynnelsen var skedde i stort sett all podcast-distribution i mp3-format. Men idag kan filformaten variera från t ex Windows Media- till Ogg vorbis- filer, idag är det även vanligt att podcasts innehållerrörlig bild i form att videomaterial, då även kallat Vodcast (video on demand) (Video podcast, Wikipedia).



Källförteckning:
Helmersson, Dicte (2008). Poddsändning. [Elektronisk] I Nationalencyklopedin. 1 skärmsida. Tillgänglig:http://www.ne.se.ezproxy.server.hv.se/artikel/917332 [2008-11-24]

Mack, Steve & Ratcliffe, Mitch (2007) Podcasting Bible [Elektronisk] John Wiley & Sons Tillgänglig: Google Books [2008-11-24]

Wikipedia (2008) Video podcast. [Elektronisk] I Wikipedia. 1 skärmsida. Tillgänglig:http://en.wikipedia.org/wiki/Vodcast [2008-11-24]

Lärkontrakt [Uppdaterad]

Jag har beslutat mig för att till att börja med blogga om podcasting, för att sedan podcasta om WAP-tjänster och till sist försöka lära mig mer lite mer om WML och till sist försöka skapa wml-dokument som är lätt att ta del av och läsa från en mobiltelefon, innehållande information om bloggning.

Min essäfråga är inte specificerad än, men jag vill inrikta mig på mobilisering av internet ur ett användarperspektiv.

Som egen kurslitteratur att har jag valt dessa två böcker:

Ewert, Magnus "WAP - Ett steg mot framtiden", Studentlitteratur, Lund.
2000

Hjelm, Johan "Mobilisera Webben", Studentlitteratur, Lund.
2004

081121:
Lägger även till denna bok som kurslitteratur

Mack, Steve & Ratcliffe, Mitch, "Podcasting Bible", John Wiley and Sons
Tillgänglig:
http://books.google.com/books?id=T5iEsUEYCNEC&printsec=frontcover&dq=podcasting&lr=&as_brr=3&ei=HcYmSeaUKoquywSgtMWCCg&hl=sv#PPP1,M1

Angående duggan.

Det blev en liten diskussion på föreläsningen idag angående duggan, vilket givetvis är bra med tanke på att jag liksom många andra är missnöjda med upplägget.
Missnöjet tror jag har flera orsaker. Dels tror jag inte att syftet med hela duggan och sättet den skulle utföras på framgått särskilt väl. Är den individuell eller inte? I så fall måste var och en individuellt få lämna fullständiga svar utan att behöva ta hänsyn till andra. Eller är det en sammarbetsövning? I så fall behöver vi definitivt mer övning...
Verktyget som sådant tror jag kan vara ett väldigt bra verktyg, i rätt sammanhang. Och det här sammanhanget var enligt min mening inte rätt. Jag tror att Google doc-verktyget är till för att kunna dela och skapa dokument enkelt, utan krav på programvara, mellan flera användare över tid, inte samtidigt. Problemen stötte vi ju de flesta på med hoppande text, text som försvann, felmeddelanden etc.
Kort och gott, bra verktyg, fel ändamål denna gång. Kanske kan det finnas ett verktyg som passar ändamålet ännu bättre. Jag frågar mig också om Marratech hade kunnat fungera i ett sånt här sammanhang.