Det som förändras i vårt sätt att använda Internet, är att möjligheter att själva personifiera och välja vårt innehåll i den media vi konsumerar. Detta är ju också en möjlighet som podcastingen medför, vilket också har gjort den så populär då distributionssättet ligger rätt i tiden. Men vad blir nästa steg? Kommer podcastingen att utvecklas, eller kommer den att dö ut och bytas ut helt till någon annan mediaform?
En del hävdar att podcastingen bara är en fluga, som så småningom kommer att avstanna och dö ut i sin popularitet, så som många andra mediaformer.
Andra tror snarare att podcasting är början på någon stort och definitivt en del av Web 2.0. Podcastingen ses av många som en början på framtidens Internet Television, där det man väntar sig en ny typ av interaktiv TV, också här möjligheten för användaren att själv välja sitt innehåll.
Ryan Matthew Hoback beskriver i en artikel hur exempelvis en hälsointresserad person tittar på ett träningsprogram på siten http://www.WhatIWantFitness.com. I programmet får personen anpassade träningstips från en instruktör. Kanske är tittaren intresserad av att träna en specifik muskel, och kan därför klicka exempelvis på instruktörens biceps, där en ruta med en meny över bicepsövningar dyker upp samt mer information om biceps struktur.
Harry Gerd, Webbchef och affärsutvecklare på ttela i Trollhättan, nämnde vid sin gästföreläsning i (kursen DDB302) ökningen av intresset för video på Internet och hur detta är en del av Internets nya gränssnitt, som tidigare har tagit form av vad vi kan jämföra med trycksaker, det vill säga i text och bilder. Visst är det möjligt att gränssnittet på Internet håller på att bytas ut till andra mediaformer, och kanske är podcasting en liten bit på vägen. Frågan är om vi i framtiden kommer att minnas så mycket at det som vi idag kallar för podcasting och i så fall kanske bara som en föregångare och ett försiktigt första steg till att närma sig en annan interaktiv mediaform på nätet.
Källförteckning :
Harry Gerd, Webbchef, Ttela, Trollhättan (2008-12-01) Gästföreläsning i Digitala Distributionsformer, Högskolan väst.
Hoback, Ryan Matthew. (2006) Interactive Podcasting and the Future of Internet Television. [Elektronisk] Ezinearticles, 27 februari. Tillgänglig: http://ezinearticles.com/?Interactive-Podcasting-and-the-Future-of-Internet-Television&id=153099 [2008-12-13]
måndag 15 december 2008
onsdag 3 december 2008
Podcasting: Av vem, för vem?
Podcasting har gjort det möjligt för i stort sett vem som helst att producera material på Internet, tillgängligt för alla. Det gör det ganska lätt att förstå att det måste finnas en uppsjö av olika typer av podcasts, etiketter och givetvis kvalité och trovärdighet. Vilka är de som podcastar egentligen, och vem är det som lyssnar?
Privatpersoner som podcastar, är ganska lätt jämföra med privatpersoner som bloggar, eller kanske i många fall brukade blogga, men nu har gått över till podcasting. Mediet gör det lätt att förmedla tankar och funderingar kring omvärlden, om precis allt ifrån politik till krukväxter. Människor som sätter igång med podcasts vill vanligen förmedla sitt innehåll i en serieliknande form över tid, vilket vi också känner igen från bloggen som publiceringsverktyg. (Bertucci, About.com) De som lyssnar kan vi kanske jämföra med de som läser bloggar. Några är nära och kära, några är intresserade av ämnena som presenteras och blir gedigna prenumeranter. Podcastarna är ju många och olika, jämför vi med blogosfären har vi bloggskribenter i form av icke-offentliga personer så som bakglada mammor, offentliga personer som till exempel Carl Bildt eller skribenter som blivit nästintill offentliga genom sitt bloggande, till exempel modebloggaren Blondinbella.
Enligt Fredrik Wass (Internetworld) kan en företagspodcast jämföras med vikten att ha en företagsblogg. En sådan mediekanal, både blogg och podcast, kan bidra till en starkare profilering av varumärket, då man för en dialog med företagets målgrupp. Men enligt Rasmus Sellberg passar inte podcasting alla företag, men för de som har ett stort engagemang hos sin målgrupp, till exempel en målgrupp som letar mycket information och vill hitta svar. I artikeln 10 smarta sätt att använda podcasts ger Fredrik Wass förslag på hur man inom ett företag kan utnyttja podcastmediet, i alltifrån underhållning till internkommunikation. I nästa blogginlägg kommer jag även att benämna möjligheten att marknadsföra sig med podcasting.
På University of Arizona har man aktivt infört både podcasting och bloggar i undervisningen. Professorer lägger där upp sina föreläsningar på Internet, där eleverna kan ladda ner dem och lyssna på dem när de vill, och även hur de vill om tar med sig en mp3-spelare/Ipod. Man tror att det finns många möjligheter till att förändra de traditionella undervisningssättet med hjälp av bland annat podcasts. (Wallace, TucsonCitizen.com)
Andra exempel är organisationer som WHO använder sig av podcasting i informations- och undervisningssyfte.
Bertucci, Brian. Podcasting. [Elektronisk] About.com,
Tillgänglig: http://podcasting.about.com/od/basics101/a/whatis.htm [2008-12-03]
Wallace, David. Professors using blogs, podcasts as teaching tools. [Elektronisk] TucsonCitizen.com. Tillgänglig: http://www.tucsoncitizen.com/daily/local/41737.php [2008-12-03]
Wass, Fredrik (2008). 10 smarta sätt att använda podcasts [Elektronisk] Internetworld, 22 oktober. Tillgänglig: http://www.idg.se/2.1085/1.187399/10-smarta-satt-att-anvanda-podcasts [2008-12-03]
WHO Podcast [Elektronisk] WHO. Tillgänglig: http://www.who.int/mediacentre/multimedia/podcasts/en/index.html [2008-12-03]
Privatpersoner som podcastar, är ganska lätt jämföra med privatpersoner som bloggar, eller kanske i många fall brukade blogga, men nu har gått över till podcasting. Mediet gör det lätt att förmedla tankar och funderingar kring omvärlden, om precis allt ifrån politik till krukväxter. Människor som sätter igång med podcasts vill vanligen förmedla sitt innehåll i en serieliknande form över tid, vilket vi också känner igen från bloggen som publiceringsverktyg. (Bertucci, About.com) De som lyssnar kan vi kanske jämföra med de som läser bloggar. Några är nära och kära, några är intresserade av ämnena som presenteras och blir gedigna prenumeranter. Podcastarna är ju många och olika, jämför vi med blogosfären har vi bloggskribenter i form av icke-offentliga personer så som bakglada mammor, offentliga personer som till exempel Carl Bildt eller skribenter som blivit nästintill offentliga genom sitt bloggande, till exempel modebloggaren Blondinbella.
Enligt Fredrik Wass (Internetworld) kan en företagspodcast jämföras med vikten att ha en företagsblogg. En sådan mediekanal, både blogg och podcast, kan bidra till en starkare profilering av varumärket, då man för en dialog med företagets målgrupp. Men enligt Rasmus Sellberg passar inte podcasting alla företag, men för de som har ett stort engagemang hos sin målgrupp, till exempel en målgrupp som letar mycket information och vill hitta svar. I artikeln 10 smarta sätt att använda podcasts ger Fredrik Wass förslag på hur man inom ett företag kan utnyttja podcastmediet, i alltifrån underhållning till internkommunikation. I nästa blogginlägg kommer jag även att benämna möjligheten att marknadsföra sig med podcasting.
På University of Arizona har man aktivt infört både podcasting och bloggar i undervisningen. Professorer lägger där upp sina föreläsningar på Internet, där eleverna kan ladda ner dem och lyssna på dem när de vill, och även hur de vill om tar med sig en mp3-spelare/Ipod. Man tror att det finns många möjligheter till att förändra de traditionella undervisningssättet med hjälp av bland annat podcasts. (Wallace, TucsonCitizen.com)
Andra exempel är organisationer som WHO använder sig av podcasting i informations- och undervisningssyfte.
Bertucci, Brian. Podcasting. [Elektronisk] About.com,
Tillgänglig: http://podcasting.about.com/od/basics101/a/whatis.htm [2008-12-03]
Wallace, David. Professors using blogs, podcasts as teaching tools. [Elektronisk] TucsonCitizen.com. Tillgänglig: http://www.tucsoncitizen.com/daily/local/41737.php [2008-12-03]
Wass, Fredrik (2008). 10 smarta sätt att använda podcasts [Elektronisk] Internetworld, 22 oktober. Tillgänglig: http://www.idg.se/2.1085/1.187399/10-smarta-satt-att-anvanda-podcasts [2008-12-03]
WHO Podcast [Elektronisk] WHO. Tillgänglig: http://www.who.int/mediacentre/multimedia/podcasts/en/index.html [2008-12-03]
måndag 24 november 2008
Podcasting - Så började det
”poddsändning, engelska podcasting, publicering på Internet samt nedladdning av ljud- och filmfiler med RSS-teknik.”
(Hermansson, NE.se)
I slutet av 2004 började stora amerikanska radiostationer få något att oroa sig för. Det var inte en stor konkurrent, men många små. Många små konkurrenter som dragit lyssnarnas uppmärksamhet bort från luftburna radiofrekvenser, till de digitala distributionsformernas värld, nämligen Internet. Dave Winer, en av upphovsmännen till RSS, sände vad vi känner till som världens första ”podcast” i augusti 2004 (Mack & Ratcliffe 2007, s. 31). Hans mål med att utveckla RSS-funktioner var att finna fler kreativa sätt att använda XML på. Det förhållandevis enkla distributionssättet och RSS-funktionen med möjlighet att prenumerera på ”digitala radioprogram” blev en succé. Idag räknar man med att ca 10 000 podcast-program sänds aktivt och delar på ca 15 miljoner lyssnare, siffror som man tror kommer att öka till decenniets slut. (Mack & Ratcliffe 2007, s. 27)
Anledningen till att podcasting slagit igenom så stort har sina naturliga skäl, som tidigare nämnt med det förhållandevis enkla distributionssättet. Här behövdes inte längre någon avancerad inspelnings- och sändarutrustning, som på radio- och TV-stationer kan gå för miljoner. Det enda som krävdes var en dator, en mikrofon, ett enklare redigeringsprogram och någonstans att ladda upp det färdiga resultatet. En annan förklaring är prenumerationsmöjligheten skapad med RSS-feed, som gör att prenumeranter enkelt kan upptäcka nya sändningar och lyssna på dem via en enkel desktop-applikation (Mack & Ratcliffe 2007, s. 28). Även möjligheten att ladda ner podcast-filer till så kallade handheld devices (ipods, smartphone, etc) kan ha bidragit till det stora genombrottet. I begynnelsen var skedde i stort sett all podcast-distribution i mp3-format. Men idag kan filformaten variera från t ex Windows Media- till Ogg vorbis- filer, idag är det även vanligt att podcasts innehållerrörlig bild i form att videomaterial, då även kallat Vodcast (video on demand) (Video podcast, Wikipedia).
Källförteckning:
Helmersson, Dicte (2008). Poddsändning. [Elektronisk] I Nationalencyklopedin. 1 skärmsida. Tillgänglig:http://www.ne.se.ezproxy.server.hv.se/artikel/917332 [2008-11-24]
Mack, Steve & Ratcliffe, Mitch (2007) Podcasting Bible [Elektronisk] John Wiley & Sons Tillgänglig: Google Books [2008-11-24]
Wikipedia (2008) Video podcast. [Elektronisk] I Wikipedia. 1 skärmsida. Tillgänglig:http://en.wikipedia.org/wiki/Vodcast [2008-11-24]
tisdag 18 november 2008
Lärkontrakt [Uppdaterad]
Jag har beslutat mig för att till att börja med blogga om podcasting, för att sedan podcasta om WAP-tjänster och till sist försöka lära mig mer lite mer om WML och till sist försöka skapa wml-dokument som är lätt att ta del av och läsa från en mobiltelefon, innehållande information om bloggning.
Min essäfråga är inte specificerad än, men jag vill inrikta mig på mobilisering av internet ur ett användarperspektiv.
Som egen kurslitteratur att har jag valt dessa två böcker:
Ewert, Magnus "WAP - Ett steg mot framtiden", Studentlitteratur, Lund.
2000
Hjelm, Johan "Mobilisera Webben", Studentlitteratur, Lund.
2004
081121:
Lägger även till denna bok som kurslitteratur
Mack, Steve & Ratcliffe, Mitch, "Podcasting Bible", John Wiley and Sons
Tillgänglig:
http://books.google.com/books?id=T5iEsUEYCNEC&printsec=frontcover&dq=podcasting&lr=&as_brr=3&ei=HcYmSeaUKoquywSgtMWCCg&hl=sv#PPP1,M1
Min essäfråga är inte specificerad än, men jag vill inrikta mig på mobilisering av internet ur ett användarperspektiv.
Som egen kurslitteratur att har jag valt dessa två böcker:
Ewert, Magnus "WAP - Ett steg mot framtiden", Studentlitteratur, Lund.
2000
Hjelm, Johan "Mobilisera Webben", Studentlitteratur, Lund.
2004
081121:
Lägger även till denna bok som kurslitteratur
Mack, Steve & Ratcliffe, Mitch, "Podcasting Bible", John Wiley and Sons
Tillgänglig:
http://books.google.com/books?id=T5iEsUEYCNEC&printsec=frontcover&dq=podcasting&lr=&as_brr=3&ei=HcYmSeaUKoquywSgtMWCCg&hl=sv#PPP1,M1
måndag 17 november 2008
Angående duggan.
Det blev en liten diskussion på föreläsningen idag angående duggan, vilket givetvis är bra med tanke på att jag liksom många andra är missnöjda med upplägget.
Missnöjet tror jag har flera orsaker. Dels tror jag inte att syftet med hela duggan och sättet den skulle utföras på framgått särskilt väl. Är den individuell eller inte? I så fall måste var och en individuellt få lämna fullständiga svar utan att behöva ta hänsyn till andra. Eller är det en sammarbetsövning? I så fall behöver vi definitivt mer övning...
Verktyget som sådant tror jag kan vara ett väldigt bra verktyg, i rätt sammanhang. Och det här sammanhanget var enligt min mening inte rätt. Jag tror att Google doc-verktyget är till för att kunna dela och skapa dokument enkelt, utan krav på programvara, mellan flera användare över tid, inte samtidigt. Problemen stötte vi ju de flesta på med hoppande text, text som försvann, felmeddelanden etc.
Kort och gott, bra verktyg, fel ändamål denna gång. Kanske kan det finnas ett verktyg som passar ändamålet ännu bättre. Jag frågar mig också om Marratech hade kunnat fungera i ett sånt här sammanhang.
Missnöjet tror jag har flera orsaker. Dels tror jag inte att syftet med hela duggan och sättet den skulle utföras på framgått särskilt väl. Är den individuell eller inte? I så fall måste var och en individuellt få lämna fullständiga svar utan att behöva ta hänsyn till andra. Eller är det en sammarbetsövning? I så fall behöver vi definitivt mer övning...
Verktyget som sådant tror jag kan vara ett väldigt bra verktyg, i rätt sammanhang. Och det här sammanhanget var enligt min mening inte rätt. Jag tror att Google doc-verktyget är till för att kunna dela och skapa dokument enkelt, utan krav på programvara, mellan flera användare över tid, inte samtidigt. Problemen stötte vi ju de flesta på med hoppande text, text som försvann, felmeddelanden etc.
Kort och gott, bra verktyg, fel ändamål denna gång. Kanske kan det finnas ett verktyg som passar ändamålet ännu bättre. Jag frågar mig också om Marratech hade kunnat fungera i ett sånt här sammanhang.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
