Podcasting: Av vem, för vem?

Podcasting har gjort det möjligt för i stort sett vem som helst att producera material på Internet, tillgängligt för alla. Det gör det ganska lätt att förstå att det måste finnas en uppsjö av olika typer av podcasts, etiketter och givetvis kvalité och trovärdighet. Vilka är de som podcastar egentligen, och vem är det som lyssnar?

Privatpersoner som podcastar, är ganska lätt jämföra med privatpersoner som bloggar, eller kanske i många fall brukade blogga, men nu har gått över till podcasting. Mediet gör det lätt att förmedla tankar och funderingar kring omvärlden, om precis allt ifrån politik till krukväxter. Människor som sätter igång med podcasts vill vanligen förmedla sitt innehåll i en serieliknande form över tid, vilket vi också känner igen från bloggen som publiceringsverktyg. (Bertucci, About.com) De som lyssnar kan vi kanske jämföra med de som läser bloggar. Några är nära och kära, några är intresserade av ämnena som presenteras och blir gedigna prenumeranter. Podcastarna är ju många och olika, jämför vi med blogosfären har vi bloggskribenter i form av icke-offentliga personer så som bakglada mammor, offentliga personer som till exempel Carl Bildt eller skribenter som blivit nästintill offentliga genom sitt bloggande, till exempel modebloggaren Blondinbella.

Enligt Fredrik Wass (Internetworld) kan en företagspodcast jämföras med vikten att ha en företagsblogg. En sådan mediekanal, både blogg och podcast, kan bidra till en starkare profilering av varumärket, då man för en dialog med företagets målgrupp. Men enligt Rasmus Sellberg passar inte podcasting alla företag, men för de som har ett stort engagemang hos sin målgrupp, till exempel en målgrupp som letar mycket information och vill hitta svar. I artikeln 10 smarta sätt att använda podcasts ger Fredrik Wass förslag på hur man inom ett företag kan utnyttja podcastmediet, i alltifrån underhållning till internkommunikation. I nästa blogginlägg kommer jag även att benämna möjligheten att marknadsföra sig med podcasting.

På University of Arizona har man aktivt infört både podcasting och bloggar i undervisningen. Professorer lägger där upp sina föreläsningar på Internet, där eleverna kan ladda ner dem och lyssna på dem när de vill, och även hur de vill om tar med sig en mp3-spelare/Ipod. Man tror att det finns många möjligheter till att förändra de traditionella undervisningssättet med hjälp av bland annat podcasts. (Wallace, TucsonCitizen.com)
Andra exempel är organisationer som WHO använder sig av podcasting i informations- och undervisningssyfte.



Bertucci, Brian. Podcasting. [Elektronisk] About.com,
Tillgänglig: http://podcasting.about.com/od/basics101/a/whatis.htm [2008-12-03]

Wallace, David. Professors using blogs, podcasts as teaching tools. [Elektronisk] TucsonCitizen.com. Tillgänglig: http://www.tucsoncitizen.com/daily/local/41737.php [2008-12-03]

Wass, Fredrik (2008). 10 smarta sätt att använda podcasts [Elektronisk] Internetworld, 22 oktober. Tillgänglig: http://www.idg.se/2.1085/1.187399/10-smarta-satt-att-anvanda-podcasts [2008-12-03]

WHO Podcast [Elektronisk] WHO. Tillgänglig: http://www.who.int/mediacentre/multimedia/podcasts/en/index.html [2008-12-03]

Podcasting in plain English

En bra och kort förklaring som jag hittade på youtube.com

Podcasting - Så började det

”poddsändning, engelska podcasting, publicering på Internet samt nedladdning av ljud- och filmfiler med RSS-teknik.”
(Hermansson, NE.se)

I slutet av 2004 började stora amerikanska radiostationer få något att oroa sig för. Det var inte en stor konkurrent, men många små. Många små konkurrenter som dragit lyssnarnas uppmärksamhet bort från luftburna radiofrekvenser, till de digitala distributionsformernas värld, nämligen Internet. Dave Winer, en av upphovsmännen till RSS, sände vad vi känner till som världens första ”podcast” i augusti 2004 (Mack & Ratcliffe 2007, s. 31). Hans mål med att utveckla RSS-funktioner var att finna fler kreativa sätt att använda XML på. Det förhållandevis enkla distributionssättet och RSS-funktionen med möjlighet att prenumerera på ”digitala radioprogram” blev en succé. Idag räknar man med att ca 10 000 podcast-program sänds aktivt och delar på ca 15 miljoner lyssnare, siffror som man tror kommer att öka till decenniets slut. (Mack & Ratcliffe 2007, s. 27)

Anledningen till att podcasting slagit igenom så stort har sina naturliga skäl, som tidigare nämnt med det förhållandevis enkla distributionssättet. Här behövdes inte längre någon avancerad inspelnings- och sändarutrustning, som på radio- och TV-stationer kan gå för miljoner. Det enda som krävdes var en dator, en mikrofon, ett enklare redigeringsprogram och någonstans att ladda upp det färdiga resultatet. En annan förklaring är prenumerationsmöjligheten skapad med RSS-feed, som gör att prenumeranter enkelt kan upptäcka nya sändningar och lyssna på dem via en enkel desktop-applikation (Mack & Ratcliffe 2007, s. 28). Även möjligheten att ladda ner podcast-filer till så kallade handheld devices (ipods, smartphone, etc) kan ha bidragit till det stora genombrottet. I begynnelsen var skedde i stort sett all podcast-distribution i mp3-format. Men idag kan filformaten variera från t ex Windows Media- till Ogg vorbis- filer, idag är det även vanligt att podcasts innehållerrörlig bild i form att videomaterial, då även kallat Vodcast (video on demand) (Video podcast, Wikipedia).



Källförteckning:
Helmersson, Dicte (2008). Poddsändning. [Elektronisk] I Nationalencyklopedin. 1 skärmsida. Tillgänglig:http://www.ne.se.ezproxy.server.hv.se/artikel/917332 [2008-11-24]

Mack, Steve & Ratcliffe, Mitch (2007) Podcasting Bible [Elektronisk] John Wiley & Sons Tillgänglig: Google Books [2008-11-24]

Wikipedia (2008) Video podcast. [Elektronisk] I Wikipedia. 1 skärmsida. Tillgänglig:http://en.wikipedia.org/wiki/Vodcast [2008-11-24]