”poddsändning, engelska podcasting, publicering på Internet samt nedladdning av ljud- och filmfiler med RSS-teknik.”
(Hermansson, NE.se)
I slutet av 2004 började stora amerikanska radiostationer få något att oroa sig för. Det var inte en stor konkurrent, men många små. Många små konkurrenter som dragit lyssnarnas uppmärksamhet bort från luftburna radiofrekvenser, till de digitala distributionsformernas värld, nämligen Internet. Dave Winer, en av upphovsmännen till RSS, sände vad vi känner till som världens första ”podcast” i augusti 2004 (Mack & Ratcliffe 2007, s. 31). Hans mål med att utveckla RSS-funktioner var att finna fler kreativa sätt att använda XML på. Det förhållandevis enkla distributionssättet och RSS-funktionen med möjlighet att prenumerera på ”digitala radioprogram” blev en succé. Idag räknar man med att ca 10 000 podcast-program sänds aktivt och delar på ca 15 miljoner lyssnare, siffror som man tror kommer att öka till decenniets slut. (Mack & Ratcliffe 2007, s. 27)
Anledningen till att podcasting slagit igenom så stort har sina naturliga skäl, som tidigare nämnt med det förhållandevis enkla distributionssättet. Här behövdes inte längre någon avancerad inspelnings- och sändarutrustning, som på radio- och TV-stationer kan gå för miljoner. Det enda som krävdes var en dator, en mikrofon, ett enklare redigeringsprogram och någonstans att ladda upp det färdiga resultatet. En annan förklaring är prenumerationsmöjligheten skapad med RSS-feed, som gör att prenumeranter enkelt kan upptäcka nya sändningar och lyssna på dem via en enkel desktop-applikation (Mack & Ratcliffe 2007, s. 28). Även möjligheten att ladda ner podcast-filer till så kallade handheld devices (ipods, smartphone, etc) kan ha bidragit till det stora genombrottet. I begynnelsen var skedde i stort sett all podcast-distribution i mp3-format. Men idag kan filformaten variera från t ex Windows Media- till Ogg vorbis- filer, idag är det även vanligt att podcasts innehållerrörlig bild i form att videomaterial, då även kallat Vodcast (video on demand) (Video podcast, Wikipedia).
Källförteckning:
Helmersson, Dicte (2008). Poddsändning. [Elektronisk] I Nationalencyklopedin. 1 skärmsida. Tillgänglig:http://www.ne.se.ezproxy.server.hv.se/artikel/917332 [2008-11-24]
Mack, Steve & Ratcliffe, Mitch (2007) Podcasting Bible [Elektronisk] John Wiley & Sons Tillgänglig: Google Books [2008-11-24]
Wikipedia (2008) Video podcast. [Elektronisk] I Wikipedia. 1 skärmsida. Tillgänglig:http://en.wikipedia.org/wiki/Vodcast [2008-11-24]
Inlägg
2 kommentarer:
Ett alternativ till hur du kan forma dina referenser till Wikipedia. Om du på den angivna artikeln klickar på History fliken så finner du att det är User:Vodcaster som skapat artikeln och också skrivit det mesta av innehållet. Det finns fler användare. Klick på Vodcaster och du finner att personen heter Peter S. Bothwell. Där kan du läsa om honom. Känns det som en trovärdig källa. Jo.
Då kan referensen bli:
Bothwell P. et.al. (2008) "Video podcast" [Elektronisk]; Wikipedia
Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Vodcast [2008-11-25]
Hej Olivia!
Tycker du förklarat historien bakom podcasting på ett väldigt ingående och bra sätt. Du beskriver även lite om hur tjänsten i sig funkar vilket är jätte bra, men hörde detta verkligen till så "började det"? Tänker bara att det varit lättare för dig att ta den delen som ett eget blogginlägg då det finns ganska mycket att skriva om det, men då är du kanske inte lika lat som mig heller=). Du förklarar även saker som varför podcasting blivit så populär som den är, detta är väldigt bra tycker jag då det märks att du läst på, du skriver även om vilken utrustning som behövs för att göra en podsändning samt att det inte behöver vara så dyrt. Även referenserna tycker jag ser ut att vara enligt harward modellen.
Ja det var väl allt jag hade att skriva om ditt inlägg, vill bara avslutningsvis skriva att det var bra jobbat och att du fick med mycket intressant fakta!
/Anders
Skicka en kommentar